Jag har fått en chans!

Det började för några år sen. En gnagande känsla som bara växte sig starkare och starkare. En känsla av att vara fast. Inlåst. Kvävd. Över 20 års anställning i en fabrik, som gett mig en trygghet på flera olika sätt hade blivit som ett fängelse. Samtidigt som en frustration bara växte och växte inom mig, var det som att jag började kippa efter luft - jag måste ut!

Det är lustigt ändå. Jag har alltid trivts som bäst ute i naturen och ändå har den största delen av mitt vuxna liv spenderats i sterila lokaler, utan fönster. Men när jag för några år sedan bestämde mig för att ta mig mer ut i skogen igen, och började fotografera med mobiltelefonen, hände något. En känsla som jag inte upplevt så många gånger tidigare i livet, väcktes plötsligt! Lust! En lust att få vara kreativ! Att få skapa och förmedla min känsla av det som naturen ger mig. Det var helt otroligt häftigt!

Sen dess har mobiltelefonen bytts ut till en systemkamera och lusten har utvecklats till en stark och innerlig passion. Min bästa tid att fotografera är när jag får gå upp så där tidigt, att folk undrar om jag är riktigt klok. Jag å min sida, tycker däremot inte att det är riktigt klokt att sova bort sådana stunder som jag får uppleva då.

På kvällen före blir jag som ett barn innan julafton när jag förbereder mig. Ställer fram kaffetermosen, lägger fram kläder, rengör objektiven, laddar batterierna och slutligen packar kameraväskan. Jag är ivrig och kan inte somna snabbt nog innan jag får vakna och ge mig ut!

Lustigt nog har jag i mitt skiftarbete fått gå upp väldigt tidigt varannan vecka, men det går knappt att beskriva skillnaden i känslan. Och det är faktiskt också just den, som gjorde att jag bestämde mig för att våga satsa på min passion i livet. Att byta känslan av fångenskap mot frihet. Att få tänka fritt och kreativt, istället för att jobba som en robot. Att få vara utomhus om dagarna, istället för inomhus. Och sist men inte minst; att få bestämma själv vad jag vill göra! Det är en pirrande känsla efter så många års inrutat arbetsliv, att få ha just den friheten!

Och ja, jag vet att friheten har sitt pris: Tryggheten. All trygghet som kommer med att ha en fast anställning med olika förmåner, försvinner. Men jag är villig att betala det priset nu. För jag har redan betalat ett högt pris under de gångna 20 åren. Dessutom är jag numera övertygad om att när man vågar följa sin dröm, så kommer nya dörrar att öppnas. Som kommer att ge möjligheter som aldrig skulle ha visat sig annars.

Intresset att skriva en blogg väcktes för bara några veckor sen. Hade någon frågat mig tidigare om jag skulle blogga hade jag sagt nej utan att tänka efter. Men det är just det som jag har börjat göra nu de senaste åren; tänka efter. Vad är det jag vill? Vad tycker jag om? Tidigare var jag ganska "blank". Jag hade ingen särskild åsikt om någonting egentligen, utan körde bara på utan att tänka efter.

Den här bloggen kommer att handla om mitt livs resa som startar den 1 oktober 2022 - om min chans att få börja jobba som frilansande naturfotograf. Jag kommer att dela med mig av hur mina dagar ser ut, med jobb och eventuella resor. Men jag kommer också att dela med mig av mina tankar, både kring fotografering men också mina egna reflektioner som väcks, när en ny och spännande vardag tar sin form.

Jag hoppas att du vill följa med mig på resan!